Ondskan av Jan Guillou

Eftersom en viss människa tycker att jag skriver för lite här på bloggen lägger jag nu ut en filmanalys som jag sprev som svenskauppgift i ettan ;)

Filmen handlar om den före detta mobbaren Erik Ponti. Efter sin fars död har han ofta misshandlats av sin styvfader och därav lärt sig slåss. Han blir relegerad på sin förra skola just på grund av slagsmål. Rektorn säger att det bara finns ett ord för sådana som Erik, ondska. Eriks mamma lägger ner en hel del av familjens inkomster för att Erik ska kunna börja på en ny skola, internatet Stjärnsberg. Tanken är att han ska kunna klara sig igenom skolåret och ta examen utan att bli relegerad igen. På Stjärnsberg är det just ondskan som förföljer honom. Erik är en stark kille med stort självförtroende och han har lätt för att säga emot. På grund av det får han direkt problem med rådsmedlemmarna från tredje ring med Otto Silverhielm i spetsen. De håller på med en så kallad kamratuppfostran. Det går ut på att de som gör ”fel” får stryk för att lära sig göra rätt. De ger sig på Erik gång på gång för att försöka få honom på plats eftersom han är uppkäftig emot dem. När de efter ett antal försök inte lyckas börjar de istället att ge sig på Eriks rumskamrat och enda kompis Pierre. Pierre är inte alls lika stark som Erik och orkar inte hålla emot mobbarna lika länge utan lämnar skolan. Förutom sin styrka är Erik även väldigt bra på att simma. Han kommer enkelt med i skollaget, tar skolrekord på skolrekord och vinner hela skolmästerskapen. Allt det med hjälp av tränaren Karl von Rosen som är mycket angelägen om att Eriks talang inte får gå till spillo. Under hela filmen har Erik en kärleksaffär med den finska köksflickan Marja. Deras romans visar sig bli slutet för dem båda på skolan Stjärnsberg. Det reder Erik ut med viss hjälp av advokat Ekengren, som även hjälper Eriks mamma med ekonomin i början av filmen. Han kommer tillbaka till skolan och får till slut ta sin efterlängtade examen.

Det finns många personer som spelar stor roll i filmen förutom Erik själv. Otto Silverhielm är den av tredjeringarna som leder mobbningsgänget på Stjärnsberg. Han ser sliskig ut och det syns på hans klädstil att han är rik. Han har ett stort intresse för hästar och brukar rida vid stallet efter skolan. Det berättar han för Ponti första skoldagen när han visar honom runt på skolan. En annan karaktär som betyder mycket i filmen är Pierre Tanguy. Han är inte den mest vältränade killen på skolan och går alltid runt med sina nördiga glasögon. Förutom att ge Erik privatlektioner i matematik är han även ett stort moraliskt stöd. Erik och Pierre delar ett läsintresse och brukar diskutera olika böcker tillsammans. Under tiden innan Pierre ger sig av från skolan på grund av misshandeln blir han och Erik bästa vänner. Den förföriska köksflickan Marja tar Eriks hjärta med storm redan vid första ögonkastet. Dom bestämmer möten vid rökplatsen på kvällarna. En gång räddar Marja Erik när han ligger dyngsur och frusen utomhus efter ännu ett djävulskt försök av tredjeringarna med sin kamratuppfostran. När Marja blir avskedad och försvinner från skolan blir Erik ledsen. Brevet från Finland som hon skickar till honom är ett bevis på kärleksaffären. När rektorn får tag på det blir Erik omedelbart relegerad. Den person som ändå har störst betydelse för Erik i filmen är ändå hans styvfader. Utan hans stryk efter maten hemma hade inte heller Erik blivit så aggressiv som han är. Han hade då fått gå kvar på sin första skola och ondskan i hans liv och på någon av skolorna skulle aldrig någonsin drabba honom.

Filmen speglar livet i Sverige på 1950-talet då det fortfarande var tillåtet med barnmisshandel. Det var på efterkrigstiden efter andra världskrigets slut. Klädstilen för ungdomarna liknar den vi har idag. Man hade skinnjacka eller kavajjacka med en t-shirt eller skjorta under. Det var även modernt att ha en tröja med krage under en V-ringad vanlig långtröja. Dom rikare klädde sig mer i kavajer och använde ibland slips. I skolor var mycket uppdelat på grund av hur rik man var. I matsalen på Stjärnsberg sitter man inte klassvis eller efter namnordning. Där sitter man uppdelat efter hur rik man är. Internatet som Erik började på var endast för pojkar. Själva skolan är baserad på skolan Solbacka där författaren Jan Guillou själv gick. På Stjärnsberg har inte lärarna mycket att säga till om förutom undervisningen. När Silverhielm kallar upp någon av eleverna för att slå dem med kniven i huvudet vågar inte lärarna ens slänga ett ögonkast på händelsen. Inte ens när han slår Erik blodig med knytnävarna mitt på matsalsgolvet vågar de säga till. Då är det till slut Marja som får stopp på det hela.

Ondskan är en hemsk och känslosam film med mycket våld. Skådespelarna visar känslor på ett mycket bra sätt. Man kan liksom leva sig in i varenda karaktär och förstå hur de tänker. Alla har trovärdiga anledningar för sina handlingar. Det mesta våldet som utspelar sig grundas på revansch. När de som går i tredje ring gick i ettan blev även de utsatta för det Erik och hans kompisar blir i filmen. Filmen visar bland annat att man är starkare när man har folk som backar upp en och hejar på än när man är själv. Det märker man tydligt i slutet av filmen när Erik blir ensam med Silverhielm i skogen långt bort från alla andra. Då får Otto äntligen vad han tål av Erik, men inte genom våld. Erik använder nu ord för att skrämma sina fiender och det räcker oftast. Första gången han gör det är när han blivit kallad till rutan för att få spö av två tredjeringare. Då det inte räcker med att skrämma dem använder han sig även av sin styrka för att få de båda att krypa ut ur rutan och be om nåd. När han är ute i skogen med Otto behövs inte mer än ord. Han blir liggande på marken och spyr av skräck efter Eriks mordhot och då behövs inte våld. Han säger till Otto att han inte skulle göra något så ont för han är inte som honom. Hade Silverhielm haft sina kompisar med sig hade han aldrig blivit så ensam och rädd. Det är samma sak som att det är lättare att bryta en pinne än många i taget. Ju fler man är desto starkare är man.

När Erik äntligen klarar sitt år på Stjärnsberg får han komma hem. Mamman är mycket stolt över Erik och hans jättehöga betyg. Fastän Erik har stort A i många ämnen så är det D:et i uppförande som drar till sig styvfaderns uppmärksamhet. Både Erik och mamman förstår på styvfaderns reaktion att det väntas stryk i rummet bredvid efter maten. Den här gången sätter sig inte mamman vid pianot och spelar för att slippa höra på skriken därifrån. Nu tänker hon äntligen säga åt styvfadern att det räcker. Nu för en gångs skull behövs inte det. Man tycker att Eriks självförtroende borde ha blivit sämre efter händelserna på Stjärnsberg, men egentligen har det bara växt. Han hotar och skrämmer sin styvfader med på samma sätt som han använder på Silverhielm och hans kompisar. Han säger att om en timme kommer han att ligga på sjukhuset med båda armarna brutna. Han kommer vara helt sönderslagen men inte våga berätta vad som har hänt. Om det blir som han säger får man aldrig reda på, men jag gissar att Eriks hat jämtemot styvfadern är för starkt för honom för att kunna hålla tillbaka. Det är ändå styvfadern som har förstört hans liv. Styvfadern är Ondskan.

Kommentera här: